Italian Painter, 1698-1767 Italian painter. He was one of a group of artists working in Bergamo and Brescia who observed reality with an unusual freshness and directness. He painted religious subjects and portraits but was most distinguished as a painter of genre and low-life scenes. These included many pictures of beggars and vagabonds ( pitocchi), hence his nickname 'il Pitocchetto'. He married in Milan in 1717 but settled in Brescia in 1721. In 1723 he received a horse in payment for three altarpieces and four frescoes for the parish church of Rino di Sonico; they were mediocre works executed in an unadventurous blend of Lombard and Venetian traditions derived from contemporary Venetian painters working in Brescia. Ceruti's early portraits and genre scenes are less conventional and more intensely felt; in 1724 he signed and dated the strikingly naturalistic portrait of Giovanni Maria Fenaroli  Related Paintings of CERUTI, Giacomo :. | The Penitent Magdalen jgh | The Annunciation kljk | King Louis XIII kj | Style life with Salami | Portrait of Omer Talon jbhj |
Related Artists:
Joseph Wright
1734-1797 British Joseph Wright Gallery English painter. He painted portraits, landscapes and subjects from literature, but his most original and enduringly celebrated works are a few which reflect the philosophical and technological preoccupations of the later 18th century and are characterized by striking effects of artificial light. He was the first major English painter to work outside the capital all his life: apart from spells in Liverpool (1768-71), Italy (1773-5) and Bath (1775-7), he lived and worked in his native Derby, though exhibiting in London at both the Society of Artists (1765-76, 1791) and the Royal Academy (1778-82, 1789-90, 1794
William Fettes Douglas
painted Artist in 1845
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).